Vi de drunknade, Carsten Jensen

Vi de drunknade blev snabbt ganska omtalad då den kom ut. En av de bästa danska böckerna på 25 år säger någon.

Själv blir jag nästan mållös av Jensens Vi de drunknade. Det är mäktigt och storslaget och talade jag engelska skulle jag väl säga "breath taking".

Vi de drunknade utspelar sig i den danska fiskestaden Marstals och på, tja, de sju haven. Vi får följa Laurids Madsen, hans son Albert och Knut Erik från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Vi får följa dem genom krig, storm, stiltje, ondska och fasa jorden runt.

Hela tiden finns havet där. Lockande för de unga pojkarna, det finns nämligen ingen annan väg att gå än ut på havet för dem. Det är där man blir vuxen, det är där man blir man, det är där man, möjligen, kan tjäna några pengar. Det är havet som är livet om man är pojke/man. Havet lockar men är samtidigt oresonligt och livsfarligt. Det är långt ifrån alla som kommer tillbaka.

I Marstals lämnas kvinnor, barn och gamla kvar att vänta.

Vi de drunknade tecknar bilden av hårda liv med liten, eller oftast, ingen lycka. Så där som man på något plan förstår att det måste ha varit förr i tiden.

Carsten Jensen har jämförts med Homeros och Joseph Conrad vad gäller storlagenhet och mystik. Jag tänker på Gabriel Garcia Marquez. Det svävar mellan det fantastiska och verkliga.

Vi de drunknade är helt makalös tycker jag. Vad tycker du?

Betyg: Rekommenderas!